Rapport om Hua Hin

Hua Hin var ju vårt förstaalternativ när vi började planera PBC i höstas då vi fått rekommendationer om att det skulle uppfylla våra krav på paradiskänsla, utbud, boende, arbetsmöjligheter, pris, internetuppkoppling mm. Jag åkte alltså ned dit för att kolla hur väl det stämde och passade även på att träffa Alexander Pilzecker som jobbar där. Här är min utvärdering om staden.

Allmänt

Visa större karta

Hua Hin ligger cirka 2h med minivan från Bangkok, eller 3-4 timmar med buss (de stannar betydligt oftare). Det är en relativt stor stad som ligger på ostkusten och som lockar Bangkok-bor på weekendsemester samt golfare som söker lite avkoppling från Bangkok och därtill lite strandliv.

Centrala Hua Hin

Storleksmässigt gissar jag att det är en av Thailands större städer och är fullt utvecklad i form av internationellt påbrå med McDonald’s, Starbucks, stora hotellkedjor etc. Det finns otroligt många barer, restauranger och hotell och mycket verka kretsa kring kvarteren nära stranden.

Internet och arbete
Jag testade att arbeta från 2-3 olika platser och jobbade då mot lokala nätverk där jag satt. Jag var först lite förbryllad över att knappt se några skyltar med Free Wifi men insåg (mha Alexander) att det snarare har att göra med att Hua Hin har ett stads-Wifi (~1 Baht per timme eller nåt sånt) som jag dock aldrig provade. Därför finns det inte lika stort behov av Free Wifi på restauranger.

De två platserna jag provade fungerade helt ok, även om det ena strulade en del. Tror det kan ha berott mest på att jag satt långt från Wifi-stationen dock. Då det fanns många restauranger att jobba ifrån och internet fungerar (med största sannolikhet) bra så är det “Check” på punkten Internet och arbete.

Prisläge
Jag provade att äta och dricka lite här och var och priserna varierade (som de alltid gör). På ett ställe lyckades jag hitta en helt ok middag för 40 Baht (c:a 10 kr)! Den var iofs väldigt basal men ändå. I övrigt låg dock priserna på mat lite över vad jag förväntat mig. Jag brukar ha “green curry chicken” som riktmärke och den låg mellan 100-150 Baht (~25-45 kr). Ju mer i turiststråken man var, desto dyrare i princip.

Detsamma gällde ölen. Bland turistbarerna kostade en Chang 85 Baht vilket är det dyraste jag sett. Enligt utsago från Alexander så är det dock stor skillnad beroende på var man går (vilket man kan förvänta sig i en storstad) så jag misstänker att man kan hitta extremt billiga ställen.

Sammanfattningsvis kan man nog säga att priserna varierar kraftigt och om man går till de vanliga turistbarerna så vet de att ta betalt, om man undviker dem så blir det billigare än “normalt”.

Boende

Det finns riktigt mycket olika typer av boenden. Jag provade två olika lågbudgetalternativ varav det ena (Fulay guset house) var helt ok (~500 Baht) med fläkt, säng och det vanliga. Det andra valde jag när jag kom in sent andra kvällen och hade släpat min resväska (~20 kg) och bara ville hitta ett boende snabbt och billigt.

Billigt var det iaf (430 Baht) men riktigt illa annars (söndermöglat tak i badrummet, inplastade underlakan, skumma grannar osv.) Med det vill jag nog mest säga vad man kan förvänta sig på den allra lägsta budgetnivån, för det är nog knappast representabelt för rum i Hua Hin.

Paradiskänsla

Beachen i Hua Hin (centrala delen)

Allt beror ju lite på hur man definierar paradiskänsla men i min mening är paradiskänslan ganska exakt noll i Hua Hin. Den är lite som jag tänker mig Pattaya med sina barer, inkastare, 60-åringar med 25-åriga thailändskor (vilket man iofs ser överallt). Därtill var det bokstavligt talat svenska menyer, svenska kostymhandlare, skandinaviska barer etc var 100 m.

Jag gjorde ett försök att besöka stranden och gjorde misstaget att göra det ifrån där jag bodde. Jag kunde komma ner till vattnet men kunde bokstavligen inte gå på stranden eftersom det var solstolar hela vägen ner till vattenbrynet. Detta är dock, enligt Alexander, bara om man går ner precis vid den centrala delen av stranden – det lättar upp längre bort tydligen.

Om man definierar paradiset som en plats där man kan bli uppraggad av en söt 25-årig sällskapsdam på en skandinavisk bar med andra pensionärer så har man prickat rätt, i alla fall vad som gäller stranddistriktet. Som med alla stora städer så finns det ju andra alternativ men om man vill ha utbudet är detta vad som mestadels erbjöds.

Jag vet att Alexander är av en annan åsikt (han har bott här ett tag och hittar till lite mer thaibarer) så han får gärna ge sin bild i kommentarerna.

Att göra / utbud
Hua Hin är ett golfmecka och vill man spela golf så gör man det här. Jag kollade inte upp utbudet så noga utan utgick i princip ifrån att det finns tillräckligt med saker att göra om man har moppe och kan ta sig runt stan. Det torde också finnas gym etc på hotellen men det var inget jag kollade upp heller. Thaiboxningsgym fanns det åtminstone två stycken.

Shopping var, liksom Koh Chang, mycket kretsande kring gatorna och vissa marknader. Jag såg inga shoppinggallerior eller liknande men det är nog troligt att det finns.

Min uppfattning om Thailand är i allmänhet att städernas (och öarnas) utbud liksom går i en loop. Man går ett kvarter och möts av ungefär samma utbud av skräddare, barer, restauranger, pubar, 7-eleven, massagesalonger, hotell osv. Det är ganska lite som skiljer ställena åt. Undantaget är förstås Bangkok men det är ju en riktigt, riktigt stor stad också.

Hua Hin med omnejd
Hua Hin ligger på en slätt och har en hel del kullar/berg runtkomring där man kan hajka och liknande. Norröver ligger Cha Am som är Bangkokbornas favoritort tydligen. Lite söderöver ligger “kitingbyn” Pak Nam Pran/Pramburi som jag också besökte (se nästa rapport).

Sammanfattningsvis
Min personliga åsikt är att nog för att Hua Hin skulle kunna fungera som arbetsplats och att det finns (borde finnas) ett gott utbud av saker att göra så spelar det mindre roll. Att placera PBC i centrala Hua Hin hade dock känts som ett antiklimax. Då hade vi lika gärna kunnat åka till Kanarieöarna, är min åsikt.

Jag brasklappar ju ganska friskt i texten om att det “borde” finnas si och så. Ett moppe är (liksom stora delar av Thailand) ett absolut krav om man ska ta sig runt och jag hyrde ingen. Om man ser på vad resebyråerna erbjöd i form av dagsturer så fanns det lite dagsturer och “det vanliga”, dvs elefantridning, vattenfall etc.

Slutligen, ta inte illa upp ni som bor (och kanske älskar) Hua Hin. For each his own, men jag tror inte på HH för PBC.

This entry was posted in Husletande. Bookmark the permalink.

5 Responses to Rapport om Hua Hin

  1. Alexander says:

    Efter att hört vad ni letar efter så stämmer ju rapporten ganska bra. Som sagt dock så är det stor skillnad på att hamna mitt i Centrum, så är det ju oavsett vart ma kommer.

    Väntar dock med spänning på rapporten om Pak Nam Pran…

  2. Kim says:

    Bra rapport och sammanfattning. Det låter som om Hua Hin är lite för mycket stad för att vara paradiset i PBC.

  3. Stefan says:

    Håller med om både bra rapport och att detta inte är ett ställe för PBC.

  4. Tysken says:

    Gosh darn it! Lite som jag förvändate mig Hua Hin men också tråkig att det är så.

  5. Hua Hin har tyvärr blivit fullkomligt vidrigt de senaste åren. Ett bevis på det är att motorvägen numera har en specialsträckning man kan åka för att slippa Hua Hin :)

    Dock ligger lilla orten Cha Am strax norr om Hua och där är det riktigt trevligt. Kan rekommendera hotell Veranda. Inte för semipermanent boende som ni letar efter men för lite lyxigare semester.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *